Stadsplanering - att bygga ett kvarter


 Av Frida Mikko och Evelina Markström



MODERNT-HEMTREVLIGT-MILJÖMÄSSIGT HÅLLBART- TRYGGT



1. Inledning:

1.1 Bakgrund:

En stad är inget som bara dyker upp, som de flesta av oss känner till. Bakom en stads utseende och utformning finns många politiska beslut, men självklart även en historia. Urbanisering, stadsplanering och arkitektur har, precis som allt annat, haft olika trender genom tiderna, både mer och mindre lyckade. I kursen staden och framtiden har vi fått lära oss en del om städers uppkomst och framfart. Vi blev nyfikna på hur en mindre del av en stad kunde växa fram, så litet som på kvartersnivå, och valde därför att bygga just ett kvarter.  

1.2 Syfte:

Syftet med detta arbete är att fördjupa våra lärdomar vi fått från kursen “staden och framtiden” inom stadsplanering och därmed även urbanisering och arkitektur. Vi kommer även behöva utnyttja vår kännedom kring vilken påverkan de politiska besluten har på en stads uppkomst och framfart. Alla dessa kunskaper måste vi i detta arbete utnyttja och sätta i sitt sammanhang, för att nå vårt mål: att bygga ett nytt kvarter!

1.3 Mål:

Våra mål är att det kvarter vi bygger ska:
  • bestå av en varierad arkutektur, utan att för den skull bli rörig och sakna sammanhang.
  • vara anpassat till dagens miljöstandard.
  • Vara tryggt och hemtrevligt
  • Grönytor och lekplatser ska finnas tillgängliga för boende i området




2. Städer, arkitektur och stadsplanering

2.1 Bebyggelse genom tiderna

Förr levde människan i små flockar under jägar- och samlar tiden. Man flyttade runt när resurerna började sina, och var på så vis inte bofast på en plats under en särskilt lång tid. Allt eftersom tiden haft sin gång har dock människan utnyttjat sin intelligens för att förenkla hennes vardag. Vi har sedan urminnes tider haft kunskapen att tillverka verktyg och andra ting som förenklar våra dagliga sysslor. Människan kom till insikt med att det var bekvämare att vara bofast på en plats, och snart upptäckte vi detta också vara möjligt. Genom att människan för över 10 000 år sedan lade ett finger med i naturens gång, fick vi möjligheten att odla råvaror. Detta medförde att människan kunde bli mera bofast på ett område, och ha sina odlingsmarker i närheten. Vi hade blivit jordbrukare, och detta var ett stort framsteg i människans utveckling mot en enklare vardag. Bofastheten medförde att flocken levde tillsammans på ett och samma ställe, och en form av samhällen började växa fram. Kanske förde man någon form handel av olika grödor och verktyg. Det äldsta samhälle stort nog att kalla stad är Mesopotamien (idag Irak) som hade sin storhetstid för omkring 5 000 år sedan. Människorna levde i ett bördigt område och skördarna var rikliga. Här utvecklades det första skriftspråket och befolkningen i riket var bland de mäktigaste genom tiderna på grund av dess stora inflytande på grannländerna (Egypten, Mellanöstern, Indusdalen). Det som satte stopp för Mesopotamiens storhet var girigheten på allt rikligare skördar. Det drogs kanaler för konstbevattning av odlingarna (ännu ett exempel på människans intelligens) från de två närliggande floderna Eufrat och Tigris, vilket så småning om ledde till lägre vattenstånd i vattendragen och delvis torka. Den minskade vattenmängden gjorde att de utfällda salterna stod för en högre koncentration, och snart var vattnet så salt så det blev otjänligt som dricksvatten och konstbevattning. Samhället dog ut. Detta skulle bli en lärdom för framtida städers uppkomst.

Under den kommande forntiden kunde städer växa fram exempelvis kring ett torg eller en försvarsanläggning (som ju bland annat Aten är ett exempel på). En annan typ av stadsbildning var att små närliggande bondbyar kunde slås ihop genom det handelscentrum som ofta fanns mellan dem. Vid de tillfällen antikens ledare under denna epok fick chansen att planera ett blivande samhälle från början, präglades det av symmetriska former och raka, regelbundna linjer. Detta symboliserade framför allt ordning och gatorna slutade ofta tvärt mot den mur som omringade staden. Man kan spekulera i om detta var försvarstekniska åtgärder, men framför allt bidrog det till känslan av ett fångläger och det kunde ofta innebära omvägar att förflytta sig genom staden då den ofta helt och hållet saknade tvärgator. Man hade idéer kring mer storslagna städer med vågade utsmyckningar och arkitektur men dessa fanns oftast bara på pappret.  


Under medeltiden följde de omgivande murarna med, men man började ersätta den symmetriska stadsplanen med slingrande, krokiga gator. Detta berodde främst på orsaken att städerna ej planerades i förväg, utan helt enkelt växte fram gradvis efter behov. Under denna epok hade kyrkan stort inflytande och bostadsbebyggelsen hade ofta avskalad arkitektur och saknade utsmyckning, just för att den storslagna utsmyckade kyrkan skulle uppfattas som lika storslagen man tyckte att den var.

Under renässansen plockades gamla antika skrifter kring stadsplanering och stadsplaner fram ur dammiga arkiv, och just som renässansen betyder skapades en pånyttfödelse. Under denna epok blev de moderna städerna forntidens och medeltidens motsats på vissa plan. Storslagna städer med torg, paradgator och statyer växte fram, till skillnad från de två föregående epokernas bebyggelse som ofta helt och hållet saknade utsmyckning. Forntidens räta kvarter togs tillbaka efter en epoks uppehåll. Nu fanns stora städer i överflöd och det flitiga stadsbyggandet stannade av under en tid.

Under 1800-talet, då många länder industrialiserades inträffade dock en förändring. Mänsklig arbetskraft ersattes av maskiner ute på landet, och blev på så vis överflödig. Det resulterade i att allt fler sökte lyckan inne i städerna och tog jobb i fabriker. Industrisamhällets era var här. Det faktum att så många människor flyttade in till städerna innebar dels stora mängder avfall som måste omhändertas. Dels innebar det tät bebyggelse, som i kombination med industriernas (fabriker, ånglok, etc) gnistor orsakade svåra bränder.  Industrins framfart innebar många aspekter att ta hänsyn till. Det var nödvändigt att anpassa stadsbebyggelsen till järnvägar och industrier, det skulle både vara tillgängligt att resa med tåg och lätt att ta sig till och från arbetet, samtidigt som de smutsiga industrierna gärna fick placeras långt bort ifrån bebyggelsen för att inte smutsa ner allt för mycket. Inget av detta var något man hade behövt ta hänsyn till tidigare. Det var en ny utmaning, precis som de tättbefolkade städerna. Nya reformer för att skydda städerna från brand var absolut nödvändiga, och resulterade i 1874 års byggnadsstadga. Denna innebar bland annat att städerna skulle genomkorsas av en bred esplanad (50 meter) för att förhindra att en våldsam brand skulle sluka hela stadens bebyggelse, men fungerade även estetiskt som promenadstråk. Sammantaget resulterade denna tids stadsplanering i rutnätsformade kvarter och raka gator, som senare kom att kritiseras. Städerna var både estetiskt misslyckade, då det raka och symmetriska blev alldeles för tråkigt och enformigt i längden, och det var osmidigt då man skulle förflytta sig diagonalt genom en stad. Planarkitekten Per Olof Hallman var en av de främsta kritikerna till den symmetriska stadsplanen, då han förespråkade den raka motsatsen: de medeltida slingriga stadsidealen.

Under mitten av 1900talet hade nya moderna tankesätt och material tagit över i byggbranchen. Arkitekturen skulle vara funktionell och ersatte på så vis den gamla inspirationen från antiken. Nya material som betong, tegel, stål och glas kunde uppfylla de nya önskemålen om släta, stilrena fasader. “Funkis”-eran var här. I övrigt höll sig stadsarkitekturen och planeringen relativt oförändrad. Vi kan tänka oss att det var när Kiruna kom in i denna period som bland annat den pampiga centralskolan revs, vilket har fått stark kritik i efterhand.

Därefter har en experimentperiod följt, där städer ändrats mer eller mindre på grund av nya tiders nya behov och önskemål. Bland annat så har stora varuhus invaderat städerna, vilket har krävt relativt stora ändringar i stadsplanerna. Idag har arkitekturen börjat gå tillbaka till det klassiska, med inspiration från antiken. Försök har gjorts att återskapa levande stadsmiljöer, vilket dock är svårt eftersom stora varuhus och kedjor tagit upp en stor del av städernas centrala utrymmen. För att tillgodose en växande befolkning och komma ikapp stor bostadsefterfrågan sattes en storsatsning, som senare fick namnet miljonprogram, igång av svenska staten. Detta omfattade både större och mindre byggnader. Gemensamt för dem alla var att man masstillverkade bostäder som byggdes i utkanten av städerna för att hålla nere kostnaderna. Viss kritik har riktats mot dessa miljonprogram då de uppfattas som likformiga och tråkiga i längden, samt att innehav av bil ofta är nödvändigt för att kunna bo i ett miljonprogram-område. Dock står ej dessa bostäder tomma eftersom hyrorna var och fortfarande är låga.

Vidare genom arbetet kommer hänsyn tas till ovan beskrivna framsteg och snedsteg inom arkitektur och stadsplanering genom tiderna. Framstegen kommer att tas i beaktande och sättas samman i största möjliga grad, medan snedstegen och misstagen undviks så långt som möjligt. Detta för att försöka bygga det optimala kvarteret, om det finns.

2.2 Kvarterets detaljerade utformning

2.2.1 Huvuddrag

Vi vill fylla vårt kvarter med nya byggnader inspirerade av forna tiders framgångsrika arkitektur. Ofta uppfattas de som hemtrevlig arkitektur och skapar harmoni. Allt för moderna påfund kan däremot uppfattas som sterila och man känner inte samma hemkänsla och trygghet. Alltså tar vi till oss de framgångar man gjort genom tiderna och framställer det i modern tappning. Vad som däremot kan bli en utmaning är att kunna sortera ut vad som varit lyckade exempel på arkitektur och vad som varit mindre lyckade.

Genom nybyggandet kommer vi använda oss av ny teknik och når de miljökrav vi bör eftersträva idag för att inte påverka miljön negativt. Det har blivit allt mer “trendigt” att tänka miljösmart och allt fler människor är beredda att lägga en extra slant på miljöanpassade lösningar. Därför tror vi att Kirunas befolkning uppskattar om vårt kvarter byggs på ett miljösmart sätt, alltifrån material till energi och uppvärmning av kvarterets byggnader. Inköpspriset för bostäderna kan tänkas bli högre, då det många gånger är dyrare med miljövänligare material. Vad som däremot bör uppmärksammas är att energisnåla hus kan löna sig i längden, inte bara för miljön utan även för plånboken.  Marknadspriserna för bostäderna kommer troligtvis bli högre men kostnader för exempelvis el kommer bli betydligt lägre än om byggnaden inte hade varit energisnål. Detta kan leda till att ägaren på lång sikt kan tjäna in det höga priset för bostaden.

2.2.2 Placering/ läge

För att ge kvarteret det utrymme det kräver, för att ge plats åt fina bostäder såväl som grönytor och lekplats, kommer det att placeras i utkanten av staden. Det finns nämligen ej plats för ett sådant nybygge centralt. Detta medför att bil, kollektivtrafik eller andra transportmedel krävs för att ta sig till centrum. Samtidigt generar avskildheten en trygghet och ett lugn som sällan uppnås i städers centrala delar, vilket kan uppfattas som attraktivt för ett bostadsområde. Vi kommer ta hänsyn till stadsflytten då vi placerar vårt kvarter, för att kvarteret inte ska hamna allt för ocentralt. Därför kommer bostadsområdet placeras öster om Kiruna centrum, eftersom det är åt det hållet som det nya Kiruna förväntas hamna. Hänsyn tas även till solinstrålning över staden (se bilaga 1, solinstrålningskarta Kiruna), samt vindförhållandena, då uteplatser med fördel placeras där soltimmarna är många och nordanvinden inte biter som bäst.


2.2.3 Arkitektur

Våra hus kommer byggas i trä, både för att det är ett organiskt material och därmed  innefattar det naturliga kretsloppet men även för att våra byggnader ska få en viss samhörighet. Dessutom bidrar ofta trä till en harmonisk känsla och uppfattas inte lika sterilt som exempelvis “funkis”-byggnadernas släta, sterila betong fasader.

Bild 1: Dessa byggnader har den arkitektur som ligger som grund för våra bostadshus i kvarteret.

Takets lutning innebär att snön rasar ner till våren och inte ligger kvar och smälter, vilket ofta orsakar vattenskador, och är vanligt på byggnader med platt tak.

Den typiska tvåplans villan ser vi som relativt praktisk ur energieffektivitetssynpunkt, då en större byggnad håller värmen bättre. Då vi bygger en tvåplansvilla har vi möjligheten att bygga mer på “bredden” än på “höjden”. Något vi kommer ta i beaktande är att inte bygga allt för många flyglar och andra utstickande delar på husen, då en större väggyta ofta innebär större energiförluster.

Andra kriterier för de byggnader som ska finnas på vårt kvarter är bland annat:
- Altan eller liknande form av uteplats på gården, istället för enbart stentrappa framför ytterdörren. Eventuellt även en balkong.
- Treglasfönster för minimalt utsläpp av värme och minimalt drag.
- Husen måste inte nödvändigtvis se exakt likadana ut eller ha samma färger, utan kan med fördel varieras och präglas av ägarens smak till viss del. Däremot kommer vi begränsa valmöjligheten av färger för att det inte ska bli alllt för stor variation och skapa oreda.  
Byggnaderna kan med fördel placeras omvartannat med kortsida respektive långsida mot vägen för att skapa en viss variation utan att för den skull vara alldeles för utstickande.

Bild 2: Ett kvarter fyllt med exakt likadana eller väldigt snarlika byggnader i exakt samma färger. Dessa ger oss ett intryck som lätt uppfattas som tråkigt, på grund av den bristande variationen och personliga hemtrevligheten.

Bild:3 Här ser vi ett exempel på hur bostäder utan någon som helst samhörighet kan skapa näst intill förvirring. Till vänster ser vi bostadslägenheter i betong som har en förhållandevis vardaglig design. Till höger ser vi däremot ett rött hus med en väldigt speciell och unik design, med ett tak som lutar åt alla möjliga olika håll. De olika byggnaderna saknar helt och hållet samhörighet och man vill näst intill fråga sig vad det röda huset gör på denna plats.
Bild 4: Detta kvarter ligger väldigt nära vårt kvarter rent stilmässigt. Byggnaderna är av två- eller trevånings- arkitektur, byggda i trä. De har en viss taklutning och utrymme för uteplatser på vardera gård. Dessutom varieras arkitekturen, placeringen, byggnadernas kort/långsida och dess färger på ett sätt som skapar hemtrevliga, aningen lantiga skillnader, utan att för den skull vara alldeles för utstickande. Den hemtrevliga lantigheten är dock inte så påtaglig så den drar ner känslan av att det är modernt och nybyggt.

2.2.4 Planering av bostadsområde

Hemtrevnaden och tryggheten i kvarteret kan bland annat uppfyllas genom harmonisk planering av området, där man inte får uppfattningen av att det är ett miljonprojekt där allt ser likadant ut. Varje byggnad ska få en personlig “touch” och omgivningen ska innehålla öppna och gröna ytor, lekplatser för barn, kanske även en mindre matvarubutik. För att kvarteret ska få ett sammanhållet intryck måste vi däremot vara observanta med att byggnaderna har en viss samhörighet.

Grönytor
Att människan ska leva i symbios med naturen är för många bortglömt. Trots att vårt moderna samhälle skapar de allra bästa förutsättningarna för ett stadsliv kan närheten till den rena naturen vara något som fattas. Framförallt innebär plantering av grönytor en renare luft, i viss mån, just på grund av de naturliga processerna där växtligheten tar upp koldioxid och omvandlar till det livsnödvändiga syret. Dessutom kan grönytor och växtlighet bidra till harmoni och en trygghet, som uppskattas allt mer. Att dessutom ha tillgång till en egen liten dunge eller uteplats i det gröna tror vi kan uppskattas av många, inte minst småbarnsfamiljer. Detta beror förmodligen på att vi fått nog av de smutsiga, trånga kvarteren som inte fungerar till mer än genomfart eller transportsträckor, och som dessutom ofta betraktas som en mer otrygg plats.
Bild 5: Grönytor kan tänkas ha stor betydelse vid val av bostad samt trivsel i bostadsområde.  

Lekplatser
Vårt bostadsområde är tänkt att fylla de krav som familjer kan tänkas ställa, med arbetande föräldrar och barn i lägre ålder. Därmed är det viktigt att kvarteret håller hög standard vad gäller säkerhet, renhet och miljö.

För att uppfylla ännu ett tänkbart krav har vi valt att bygga en lekplats i bostadsområdet. Barn är ofta aktiva och behöver stimulerande underhållning, vilket en lekplats kan tänkas tillgodose. Dagens allt mer tekniska vardag, med tv-spel, datorer och film som utgör en stor del av barnens liv, gör det viktigt att erbjuda ett mer fysiskt aktivt alternativ för att stimulera barnen till att använda sina sinnen och fantasi vid lek.

Vägar i området
Ska vi bygga raka, strukturerade vägar för att skapa  ordning och reda i kvarteret? Eller ska vi bygga likt Per Olof Hallman, slingrande vägar som skapar mer liv och rörelse? Det finns för och nackdelar med både raka och slingriga vägar. Raka vägar kan lätt upplevas som sterila och tråkiga, medan slingriga vägar kan skapa ett ostrukturerat intryck. Därför är det mycket viktigt att vi hela tiden försöker sträva efter att skapa en balans i vårt kvarter. Vi kommer försöka se både fördelar och nackdelar med de olika tidernas sätt att bygga på och kombinera dessa med varandra, för att skapa ett så lyckat kvarter som möjligt. Kanske väljer vi att bygga som Per Olof Hallman då han lät vägarna vika av i olika vinklar i korsningarna? Vi gör en slags kompromiss mellan de raka och slingriga vägarna vilket  kan skapa både ett strukturerat intryck men kan ändå ge kvarteret liv och rörelse.

Bild 6                                                                Bild7
Dessa två bilder är tydliga exempel på hur raka vägar kan ge ett strukturerat och välordnat intryck men som däremot kan göra området tråkigt och sterilt. Det uppstår  exempelvis sträckor där vägarna inte ser ut att ha något slut, som bilden till vänster visar.


Bild 8                                                        Bild9
Slingriga vägar kan ge kvarteret mer liv och rörelse samt  skapa större variation. Känslan av att vägarna inte har något slut uppstår sällan eftersom vägarna oftare böjer av. Ett exempel på det är bilden till vänster. Däremot kan  det bli mer oordning då vägarna inte blir lika strukturerade som då man bygger raka vägar. (Jämför bild XXX och XXx med varandra.)

Bild 10: Vägarna i vårt kvarter kommer att vara raka men vika av i olika vinklar i korsningarna. Som  bilden visar får man ett strukturerat intryck men ändå inte ett kvarter som känns fyrkantigt och tråkigt.

2.2.5 Ett miljöanpassat kvarter

Vi lägger stor vikt vid att vårt kvarters byggnader ska vara miljöanpassade.  Vi tror  inte att det bara är miljön som tjänar på detta utan även ekonomin på längre sikt. Genom att välja sunda material på våra hus kommer vi även framkalla en hälsosammare innermiljö och därmed kommer det även värna om vår hälsa. Allt byggande innebär en påverkan på miljön, både genom det material vi använder vid uppbyggandet av bostäderna samt den påverkan som husen har under sin livsstid, som exempelvis energianvänding. Det är därmed väldigt viktigt att vi använder miljövänliga material då vi bygger upp husen men minst lika viktigt att vi rustar upp dem med ny, energisnål teknik. Faktum är att hela 85 procent av en byggnads totala energiåtgång sker under brukstiden, där den största mängden energi går åt till uppvärmning.
Nedan kommer vi berätta lite mer om några av de åtgärder vi kommer vidta för att vårt kvarter ska bli mer miljöanpassat.

Vi eftersträvar att så lite energi som möjligt ska gå till spillo. För att inte värme ska gå i förlust ser vi till så att alla hus är väl isolerade samt är utrustade med vindtäta fönster. Vi  kommer även försöka skapa en god ventilation i husen för att innermiljön ska bli hälsosammare.

Eftersom den största energin går åt till uppvärmning av husen försöker vi utrusta dem men värmekällor som är bättre för miljön. Det är däremot viktigt att poängtera att de mest miljövänliga alternativen inte alltid är möjliga att genomföra. Exempelvis är solfångare ett väldigt miljövänligt uppvärmningsalternativ, men eftersom vårt kvarter är placerad i Kiruna där solljus näst intill uteblir under vintertid, är detta inte det mest passande alternativet. Istället kommer vi välja att använda oss av fjärrvärme som är mer passande i Kiruna. Fjärrvärme är även det ett bra miljöval!

Vad man kanske på förhand inte tänker på är att lokaliseringen av en byggnad kan göra stor skillnad. Genom att placera våra hus samt kvarter på ett ställe där det inte förekommer allt för kraftig vind och där solinstrålning kan utnyttjas, kan vi  göra stora vinster som minskar miljöpåverkan under hela  husens livstid.


Miljösmarta lösningar
Det finns oändligt många åtgärder som vi kan vidta för att vårt kvarter ska bli så miljöanpassat som möjligt. Vad som däremot är viktigt att poängtera är att vi eftersträvar att bygga ett miljövänligare kvarter, men det är helt omöjligt att bygga det helt miljövänligt. Vårt mål är att bygga med så lite negativ miljöpåverkan som möjligt. Vi kommer försöka att med enkla metoder få ner energiåtgången, men det är även viktigt att kvarteret blir attraktivt. Därför måste vi se till så att komforten, funktionen och estetiken i husen är bra. Sist men inte minst är det viktigt att  inköpspriserna för bostäderna inte stiger upp till skyarna. Därför måste vi i vissa lägen prioritera bort de mest miljövänliga alternativen för att vårt kvarter ska bli så attraktivt som möjligt. Ett exempel på det är de urinsorterande toaletter, som vi utav denna anledning inte valt att prioritera.


3. Slutsats

Ovan har vi diskuterat och letat fram de kriterier och faciliteter vi tycker är viktigast i ett bostadsområde och kvarter, däribland miljöanpassningen, moderniteten, tryggheten, hemtrevligheten och liknande. Vi har sedan sammanställt dessa, och försökt planera så bra som möjligt utefter de givna möjligheterna. Går inte en dörröppning att placera i sydlig riktning, har vi placerat den i östlig, till exempel.

Efter att vi fått en inblick i kvartersbyggande kan vi konstatera att det är väldigt många faktorer att ta hänsyn till. Ofta lägger man bara märke till misslyckandena i ett kvarter och saknar förståelse för hur svårt det är att få alla pusselbitar att gå ihop.  Att exempelvis bygga ett modernt och miljöanpassat kvarter, som ändå får bibehålla den hemtrevliga atmosfären  är lättare sagt än gjort, och att kunna bygga efter dessa kriterier och samtidigt hålla nere kostnaderna är en svår ekvation att lösa. Därför har vi insett att det perfekta kvarteret inte kan existera, men det finns många kvarter med god potential och stora framgångar.

Vi har lärt oss av historiens snedsteg, och det kommer vi helt säkert göra i fortsättningen också. För inom en viss tid, är även dagens arkitektur och stadsplanering en historia som framtida arkitekter och stadsplanerare kan ta lärdom av. Med ännu större kunskap om de forna misstagen kanske vi i framtiden med större sannorlikhet kan skapa det perfekta kvarteret!




4. Källor


2013-02-26



2013-03-22




2013-04-01




2013-04-13


2013-04-22

Bilaga 1 - Solinstrålning

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar