Mitt bostadskvarter

Av Moa Svensson

Inledning

Till mitt avslutande arbete tänkte jag utforma ett bostadskvarter till nya Kiruna stad. Mitt kvarter ska locka både familjer och ungdomar, och måste därmed vara både modernt och tryggt. Det är viktigt för mig att blanda gamla idéer och trender med nya, för att få en hemtrevlig men ändå modern känsla. Jag kommer först presentera hur bostadskvarter utformades förr i tiden, för att sedan gå över till hur mitt kvarter ska se ut.

Historiska kvarter och bostäder

Under år 1870-1930 hade alla kvarter relativt lika utformning, då tomterna stod tätt intill varandra, vilket medförde att husen likandes med radhus. En del tomter stod utan hus, som då istället fylldes ut med träplank för att hålla den enhetliga fasaden utåt. Varför ansågs detta nödvändigt? Jo, under den här tiden var det ovanligt, om nästan obefintligt, att man hade någon form av toalett inne i bostaden. På den tiden så hade man inte vatten indraget i huset, och hade därmed inte den WC vi har idag. Skulle man tänka sig att ha en dassliknande konstruktion i bostaden, skulle man också förstå vilken odör det skulle föra med sig. Därför placerades dassen på gården en bit ifrån bostadshuset, precis som de flesta stugägare utan WC gör idag, för att skapa en mer trevlig atmosfär i bostaden. Ute på gården med utedasset placerades också vedbon, förrådet, badstugan, vattenbrunnen etc. Dessa byggnader och konstruktioner tillhörde kanske inte de mest attraktiva, därav den slutna fasaden utåt. Man ville helt enkelt dölja det mindre fina bakom träplank och husfasader, för att illustrera ett mer prydligt kvarter utåt. För att ta sig in på tomten så byggdes portaler genom fasaderna, så att häst och vagn lätt kunde ta sig igenom. Under denna tid så var även de flesta kvarter kvadratiskt eller rektangulärt utformade.

Husen på denna tid hade en, för de flesta, igenkännbar arkitektur som var dominerande under slutet av 1800- början på 1900-talet. Husen byggdes ofta med tre våningar, där butiker var placerade på nedervåningen, kontor på mellanvåningen och bostäder på resterande våningar högst upp. Den tredje våningen, alltså den första med bostäder, var ofta rymliga och moderna, medan de övre våningarna var trängre och hade ofta gemensamma ytor som exempelvis kök. Ju längre upp i byggnaden, desto mindre modernt och bekvämt helt enkelt. Om bostäder byggdes separat så behöll man dem ändå inom de trånga kvarteret, och då var tvåfamiljshus vanliga.




Här är ett praktexempel på utformningen av ett kvarter. Husen är sammansvetsade med varandra, och vi kan även skymta en portal genom den gråa byggnaden. På denna bild ser vi även den klassiska utformningen av själva huset, där butiker är placerade längst ned, kontor där vi ser tjusiga utsmyckningar på fönstren och bostäder högst upp.  

Från år 1930-1955 började utformningen av kvarter och arkitekturen på husen anpassas mer efter människans utveckling, och med det menas bland annat bilismen, som blir allt vanligare bland vanliga civila människor. Man byggde fortfarande inom de utformade kvarteren, men exprimenterade nu mer med placeringen. De starka, enhetliga fasaderna utåt släpptes allt mer. Vatten och el blev allt vanligare inne i husen, vilket ledde till att det inte fanns någon badstuga eller något utedass att dölja på bakgården. Det är även nu betonghusen och stål- och glaskonstruktionerna kommer in i bilden. Dock kom den stora förändringen först mellan år 1955 och 1975. Vid den här tiden hade man till synes ingen större respekt för historiska byggnader, utan gammal bebyggelse revs ned och ersattes med exempelvis köpcentrum och parkeringshus. Husen blev renodlade, dvs. man skiljde nu på butiker, kontor och bostäder. Under denna period kom begreppet “miljonprogrammet” till. Bostäder byggdes storskaligt en bit från stadskärnan, utan hänsyn till varken växtlighet eller terräng. Anledningen till denna byggnation vad den ökande efterfrågan på bostäder, då välfärd nu var ett faktum i näst intill samtliga familjer. Dock misslyckades detta “miljonprogram”, då områdena blev opersonliga, det var långt till centrum och lägenheter stod tomma- trots den stora efterfrågan. Idag kan vi tydligt se att dessa byggnationer även ledde till segregation (åtskillnad mellan svenskar och invandrare). Detta missnöje snappades upp, och leder oss in på nästa “miljonprogramsepok”.

De kommande 10 åren, mellan år 1975-1985, så byggdes villor, istället för lägenhetshus, i stor skala. Även dessa byggdes en bit från centrum, och utgjorde stora “villamattor” runt stadskärnan. Ett exempel är villaområderna på Lombolo i Kiruna. Dessa områden blev dock mycket mer uppskattade, då en egen tomt och ett eget hus kan ses som mer personligt än ett stort lägenhetsområde. Även detta uppmärksammades efter år 1985, då man uppmärksammade både människans och jordens miljö allt mer. Hädanefter expanderades städer mer småskaligt, och när det gäller bostäder varierades färg, form och storlek allt mer för att skapa en unik känsla i varje bostad. Gräsområden, träd och klippor sparades nu för både människans välmående, men såklart även för miljön.


Några exempel på hur rått miljonprogrammet blev på en del ställen. Husen står höga, tätt intill varandra, utan desto mer växtlighet eller höjdvariationer i terrängen.

De trender på byggnationer och arkitektur som trädde fram under 1900-talet skapade sig ett eget namn, den modernistiska arkitekturen. Man kan säga att denna “epok” tog fart kring 1920-talet, och dominerade under större delen av resterande 1900-talet. Modernismen omfattar ett flertal olika stilar,  ett exempel är “funktionalism”. Samtliga modernistiska stilar karaktäriseras av en avskalad och geometriskt enkel arkitektur, fri från större dekorativa element som man framför allt använde sig av innan 1900-talet. Funktionalismen formades i Europa främst under 1920-30 talet. Arkitekter runt om i världen började använda helt nya formspråk och förkastade därmed traditionellt arkitekturtänkande och de historiska stilarna. De nya husen fick släta, ljusa, ofta putsade och odekorerade fasader, platta tak och uppbyggda av grundläggande och geometriska former, som exempelvis kuber. Uno Åhrén och Sven Markelius är två svenska arkitekter som använde sig av denna stil.


Exempel på olika ornament. Uppe till höger, ett klassiskt “funkishus”.

Mitt bostadskvarter

Bostäderna

Som jag nämnde innan så kommer mitt bostadskvarter att utformas med hjälp av både nya och gamla element. Förr i tiden var husen byggda nästan enbart i trä, vilket jag ska fortsätta med i mitt bostadskvarter. Samtliga byggnader ska ha träfasad i olika harmoniska färger, då jag tycker att träfasader ger ett mysigt och hemtrevligt intryck. Jag kommer alltså inte ta efter den moderna stilen som kom under åren 1955-75, då jag tycker att betong och fyrkantiga hus inte är skärskilt unikt eller trevligt. En del äldre hus har även stora fönster med spröjs, vilket  jag också ska ta efter. Mycket ljus ger ett trevligare hem, och fönster med spröjs ger för mig en gammaldags känsla. Själva bostäderna ska byggas med eftertänksamhet. Jag tror att de flesta vill ha en fräsch känsla i sin nya bostad, men även en bostad som är lätt att inreda efter. Ofta när man flyttar har man med sina gamla möbler och dekorationer. Därför är det viktigt att bostaden har en bra bas som passar alla: ljusa väggar och mörka eller naturliga trägolv. Toaletterna ska vara fräscha med kaklade väggar och golv, och köken färdiginredda med fräscha vitvaror. Det är här de nya elementen kommer in! Bostäderna ska blandas mellan tvåfamiljshus och små lägenhetshus. Tvåfamiljshusen är inte så stora som de flesta kanske skulle förvänta sig, men de ger trots detta mer plats än vad de flesta lägenheterna skulle ge. Dessutom så delar man enbart huset med en annan familj, vilket kan kännas tryggare. För mig är det viktigt att de som ska flytta till lägenhetshusen inte känner sig inslängda i ett miljonprogramsprojekt, utan att även deras lägenheter är unika och fräscha. Eftersom att mina lägenhetshus inte kommer vara så stora, så tror jag att även dessa kan ge en hemtrevlig känsla. Varje tvåfamiljhus ska ha en veranda för varje bostad, och de större lägenheterna ska ha en mindre balkong.

Kvarteret

Jag tänker mig att jag har ett kvarter stort som Vinkelvägen i Kiruna att arbeta med. De olika byggnaderna ska placeras med en viss asymmetri, men ska fortfarande ha en enhetlig känsla. Tanken är att bostäderna ska placeras med ingångarna  mot gården, och inte mot vägen, då förhoppningsvis barnfamiljer söker sig till mitt kvarter. Föräldrarna ska kunna känna sig säkra på att inga bilar kan komma allt för nära kvarteret. Den lilla vägen som går förbi kvarteret ska ha väggupp, för att ytterligare säkra omgivningen, inte bara för barn utan för alla. Detta minskar även bullret från bilar, då de tvingas att köra långsammare. In till bostäderna och gården ska det finnas en lite bredare gångbana. Anledningen till att den ska vara bredare är till fördel för vår långa vinter. På så sätt kan traktorer ta sig in och skotta upp gångbanan, så att de boende slipper skotta desto mer.

Innergården ska bestå av en mindre lekpark, sandlåda och en eldstad med bänkar och bord. Jag tror att denna skulle användas, då alla bostäder inte har en balkong. Alla tycker väl om att sitta ute i solen och grilla om somrarna? Därför borde alla ha chansen till det!

Parkeringsplatser och övriga utrymmen

Parkeringsplatser ska placeras på andra sidan vägen gentemot kvarteret, då detta ökar säkerheten ytterligare. En del parkeringsplatser har tak med motorvärmarmöjligheter, andra har bara motorvärmarmöjligheter, och en del är enkla parkeringsplatser för exempelvis besökare. Samtliga parkeringsplatser är utformade så att två bilar kan stå på rad, vilket dubblerar utrymmet av parkeringsplatser. På samma sida som bostäderna ska det finnas cykelgarage, soputrymme och förrådsutrymmen för exempelvis spadar och krattor som är till för alla boende på kvarteret.



Diskussion och slutsats

Tanken med mitt kvarter och mina bostäder var som sagt att skapa ett område där både ungdomar, men även familjer känner sig välkomna. De flesta ungdomar som skaffar sin första bostad söker efter en mindre lägenhet, men som fortfarande uppfyller de förväntningar som vi alla har för ett hem. Nytt, fräscht och hemtrevligt. De flesta familjer söker en trygg miljö, där de kan känna sig säkra på att barnen kan leka ute utan att behöva oroa sig för  diverse trafik. Där av blandningen mellan lägenhetshus, tvåfamiljshus och skildringen mellan trafik och kvarter.

Dock kan denna konstruktion på kvarter och bostäder liknas med miljonprogrammet. Gemensam innergård, gemensamma utrymmen och åtskild trafik. Det blir helt enkelt mindre personligt när man inte har sin egna tomt eller sin egna ingång, och det blir mindre effektivt att parkera en bit från bostaden. Dock så ser jag detta kvarter som en start på något nytt för samtliga boende. Jag tänker mig ungdomar som just lämnat boet och ska klara sig på egen hand, jag tänker mig unga familjer som vill ha något större och mer privat än en lägenhet, men som inte riktigt har råd att betala 2 miljoner för ett eget hus. Detta kvarter ska vara ett bra område att starta sina liv på helt enkelt. Jag tror även att blandningen mellan ungdomar och familjer ger en känsla av mer liv och rörelse, men även en känsla av ansvar. Skulle jag enbart göra ett kvarter för ungdomar, där det fanns lägenheter som var små och billiga, skulle troligen stora fester äga rum helg efter helg. Skulle jag enbart göra ett kvarter för barnfamiljer så anser jag att det skulle bli mindre liv och rörelse i kvarteret, då de flesta familjer har en liknande vardag. Jag hoppas att jag skapar ett kvarter som ger variation, som ger en känsla av gemenskap och ansvar för sina grannar. Jag tror dessutom att detta förstärks, då bostäderna är förhållandevis få i kvarteret.

Tanken med att blanda nytt och gammalt, som jag nämnt innan, ger för mig en hemtrevlig känsla. Att ha ett hem som är stelt och vitt, med enbart fyrkantiga lägenhetshus ser inte jag som tillfredsställande. Precis som ett gammalt lägenhetshus med tapeter från 70-talet kanske inte är vad man vill ha i en ny bostad. Det finns något fint med både moderna och gamla material och inredningssätt. För att få in det nya och fräscha så väljer jag just ljusa färger som tillåter de boende att inreda fritt. För att få in det gamla, förnyar jag det gamla. Fönster i gammal stil med spröjs, men som är vita och nyproducerade. En träfasad som ger ett solid intryck, men som är modernt och nymålat. Perfekt, enligt mig!

Fördelar med mitt kvarter:
  • Det lockar unga, gamla och familjer.
  • Det är säkert med avseende på trafik.
  • Det är fräsch och nybyggt, och blandar gamla och nya element så att alla ska känna sig hemma.
  • Det finns gott om parkeringsplatser och elstolpar att stoppa motorvärmarsladden i.
  • Det är nära till centrum, men ligger fortfarande lite enskilt.

Nackdelar med mitt kvarter:
  • Det rymmer inte så många människor.
  • En längre bit att bära varor från bilen.



Hela bostadsområdet. Det gråa och det träfärgade huset är tvåfamiljhus och det vita huset är ett lägenhetshus. I mitten finns en liten lekpark, och i hörnet på bostadsområdet finns sittplatser med grillningsmöjligheter. Närmast vägen finns cykelgarage och förråd/soprum.
Förråd/soprum och parkering för cyklar och dylikt.
Två olika tvåfamiljshus. I båda husen har familjerna tillgång till utrymme i gemensam innerhall, vind, tre rum, kök, förråd, toalett och balkong.
Lägenhetshus med två stycken en-rummare, en två-rummare och en tre-rummare. En-rummaren har ett stort rum med kök och plats för sovplats, toalett och hall. Två-rummaren har två rum, toalett, kök och förråd. Tre-rummaren har tre rum, toalett, kök, förråd och balkong. Samtliga lägenheter har tillgång till vindsutrymme.

Lekpark med gungor och sandlåda. Rutchkana ska även finnas, men kan tyvärr inte byggas i The Sims 2.




Sittplatser i trä. även grillmöjligheter.


Parkeringshus 1 på motstående sida av bostäderna. Tillgång till motorvärmare, och två bilar får plats på raken.
Parkeringshus 2 på motstående sida av bostäderna. Tillgång till motorvärmare, och två bilar får plats på raken.




Parkeringsplatser med och utan motorvärmarmöjligheter. Samtliga rymmer två bilar på raken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar