MÄNGD - Ett framtida bostadskvarter i Kiruna

Av Erica Kauppi och Erika Venäläinen

I kursen Staden och framtiden fick vi ett uppdrag att skapa ett förslag till framtidens Kiruna inom stadsplanering och arkitektur. Vi valde att konstruera ett bostadskvarter i Kiruna som tillgodosåg kirunabornas önskemål och behov. Förutom behov och önskemål ansåg vi det även viktigt att ta hänsyn till miljö och natur. Nedan har vi presenterat hur bostadsbyggandet har sett ut i Sverige och Kiruna under historien fram till idag. Slutligen har vi gjort en analys om hur vårt bostadskvarter kommer att se ut och vad det kommer att ha för funktioner, i detta avsnitt har vi även dragit paralleller till historien och vägt in för- och nackdelar.

1. Bakgrund

1.1 Bakgrund Sverige

I detta stycke kommer vi att behandla området bostadsbyggande i Svenska städer från början av 1900-talet till vars vi är idag. Vi kommer att berätta om just detta område eftersom vårt arbete kommer att handla om att framställa ett nytt bostadskvarter, med nya idéer men även inslag av sådant som vi tyckte var bra från tidigare perioder angående bostadsbyggande.
Under 1900-talet har bostadsbyggandet i Sverige genomgått stora förändringar, detta på grund av att industrialismen satte igång en stor inflyttning till städerna. Det innebar att den gamla stadsbebyggelsen inte länge hade tillräckligt med bostäder och man var i behov av att bygga upp särskilda bostadsområden. Innan inflyttningen till städerna skedde var staden inte uppdelad på bostadsområden, industriområden och affärscentrum utan allt var blandat, både bostäder och arbeten var mitt i staden. Det är alltså när inflyttningen till städerna startar, som bostadsbyggandet också får sin början.
  • År 1930-1955: Byggandet inom stadens ramar
Förändringarna inom bostadsbyggandet var fram till 1955 inte allt för stora. Den största förändringen som skedde efter 1930 var att anpassa bostadshusens placering efter vad bilismen krävde. Innan 1930 var kvarteren ordnade så att det var hus på varje sida om kvarteret, som tillsammans bildade en innergård och en sluten fasad mot gatan. Efter bilismens expansion blev detta opraktiskt då människor blev i behov av parkeringsplatser och garage till deras bilar. Efter 1930 fortsatte man därför inte att bygga likadant som innan. Utan man började med att placera husen på ett annat sätt än tidigare, just för att anpassa det efter bilismen. Husen placerades nu istället bredvid varandra på långa längder. I mellanrummet som bildades mellan husen fanns det plats för parkringsplatser och på husens bottenvåning byggdes garage, hus av detta slag kallas för lamellhus.     

  • 1965-1975: Miljonprogrammet
Behovet av bostäder ökade ständigt i städerna och för att komma i fatt behovet satsade staten på miljonprogrammet. Än en gång ökade tempot för nybyggandet och under den kommande tioårsperioden byggdes det 100 000 lägenheter/år. Och målet för att komma ikapp bostadsbristen nåddes i princip. För att hålla nere kostnaderna och för att bygga så snabbt som möjligt använde man sig av en massproduktion med fabriksgjorda delar (byggsatser) i betong, som fogades samman då man byggde upp stora sammanhängande bostadsområden. Tyvärr tog man ingen hänsyn till terräng och växtlighet när miljonprogrammets bostäder byggdes, detta på grund av effektiviteten. Någonting positivt angående miljonprogrammen som faktiskt är värt att lyfta fram är åtskillnaden mellan gång- och biltrafiken. Någonting som många kanske inte hade räknat med var att miljonprogrammen allt eftersom fick ett väldigt dålig rykte. Miljonprogrammet räknas till ett av de stora misstagen i svensk stadshistoria. Detta har dels sin grund i det långa avståndet som det var till centrum samt områdenas storlek, men även i att miljön oftast var anonym och ful. Trots detta har folk fortsatt att bo i dessa lägenheter, vilket till stor del kan bero på att hyrorna har förblivit relativt låga.

  • 1975-1985: Miljonprogrammet för småhus
Efter 1975 påbörjades miljonprogrammet för småhus. Detta nya miljonprogram hade inte samma mål som förgående, att ett visst antal bostäder skulle produceras under en viss tid. Man kan se att byggandet av småhus har funnits redan innan 1975 och efter 1985, men det var under den här perioden som byggandet var som mest intensivt. Delar till lägenhetshus som tidigare hade massproducerats byttes nu ut mot massproduktion av delar till småhus. Dessa delar monterades sedan ihop i långa rader bredvid varandra och ett “villatäcke” växte fram i utkanten av städerna. Det producerades omkring 1 miljon småhus under den här perioden. Dock har även detta program fått en del kritik på grund av att områdena upplevdes som enformiga boendemiljöer. Någonting annat som även har kritiserats är det långa avståndet från stadskärnan, en bil behövdes oftast för att kunna ta sig ut till dessa områden. Samtidigt verkar småhus vara någonting som ligger oss svenskar varmt om hjärtat, kanske är det drömmen om den lilla röda stugan som bidrar till det.

  • Husbyggande efter 1985: Nyurbanism
Från 1985 och framåt har tempot på bostadsbyggandet tappats ner. Det handlar även mer småskaliga projekt. Blandningar mellan storlekar på husen i ett kvarter är inte heller ovanligt under den här tiden, det kan finnas villor och flerfamiljshus i samma kvarter. Någonting som de som planerar bostadskvarteren aktar sig för är att bygga upp någonting som liknar miljonprogrammet. Det som man nu istället strävar efter är variation på alla möjliga sätt. Man blandar olika färger, former, stilar och storlekar på bostäderna för att det ska bli så unikt som möjligt. Någonting annat som man efter 1985 även tar hänsyn till är bevarandet av terräng och växtlighet. Vackra träd och stenblock kan ofta få stå kvar mitt bland de nya husen.
1.2 Bakgrund Kiruna
Under 1800-talet skedde en snabb urbanisering samtidigt som stadsbränder var vanligt. Detta ledde till att rutnätsplaner började ritas nästan överallt i västra europa och i USA. Ett exempel på detta är Manhattan i New York som är världens mest konsekvent genomförda rutnätsplan ritades. Rutnätsplanerna var även något som banade vägen för en omfattande utbyggnad av de svenska städerna.

Det tog dock inte länge innan folk visade sitt missnöje. Människor ansåg att det rutnätsutformade städerna var alldeles för enformiga, tråkiga och dessutom opraktiska. Den främste talesmannen för alla denna kritik i Sverige var en man vid namn Per Olof Hallman. Hallman som ansåg att gatorna skulle vara slingrande, torg och andra liknade platsbildningar skulle dyka upp oväntat för att staden skulle kännas som en spännande miljö att vandra i. Per Olof Hallman ritade nya stadsdelar på många olika platser i Sverige. Det finns dock bara en enda stad stad i Sverige som Hallman fick möjligheten att rita helt och hållet, Kiruna. Hallman ställdes inför två olika situationer på den plats som skulle bli Kiruna.
Den första delen var det som idag kallas Bolagsområdet, denna delen skulle etableras på LKABs område. De stränga reglerna som fanns i 1874 års byggnadsstadga gällde fortfarande, på bolagsområdet behövde Hallman dock inte följa dessa. Hallman ritade tillsammans med arkitekten Gustaf Wickman en stadsplan där gatorna slingrade sig fram mellan fristående små trähus och plötsligt uppdykande torg. Dock följde man inte denna stadsplan fullt ut eftersom man märkte efter ett par års byggande att det uppstod stora problem. I Kiruna idag syns bara spår av Hallman på Bromsgatan i närheten av Hjalmar Lundbohmsgården samt längs Villastigen i närheten av kyrkan.

Den andra delen av Kiruna som Hallman fick i uppdrag att rita var det så kallade Municipalsamhället. Denna del av staden skulle lyda under Jukkasjärvi kommun samtidigt som det skulle ha ett visst självstyre. Här hade Per Olof Hallman inte fria händer som han hade på LKAB området, utan nu var han tvungen att följa 1874 års byggnadsstadga. Han lyckades dock hitta ett sätt att kringgå detta. Detta gjorde han genom att behålla gatorna raka men låta gatorna vika av i olika vinklar i korsningar. På detta sätt uppstod en synvilla, gatorna såg ut att vara slingrade trots att de egentligen var spikraka.

1.3 Bostadsbyggande i Kiruna
Exempel på miljonprogrammet i Kiruna är Bromsgatan. De kännetecken för miljonprogrammet som vi kan se är att biltrafiken är separat, alla husen är likadana “byggsatser” i betong, ingen hänsyn har tagits till växtlighet samt att bromsgatan ligger en bit utanför stadskärnan. Ett annat exempel på miljonprogrammet i Kiruna är Gruvvägen.



Exempel på miljonprogrammet för småhus kan man se på bilden bredvid. Bilden visar ett område på lombolo där många av husen är i princip identiska. Exempel på kännetecken för denna period är massproduktion, placerat långt från centrum samt att det är betydligt populärare än miljonprogrammet. Alla hus på området på bilden bredvid har dessa kännetecken. 



2. Analys

Någonting som för oss var väldigt viktigt när vi skulle sätta ihop vår idé var att vårt bostadskvarter skulle vara anpassat till både Kirunas klimat men även befolkningens tycke. Därför tog vi oss ut på en rundgång i vår stad för att kolla vad för slags bostäder som är populärast på nybgyggda områden. Vi såg ett tydligt mönster, på platser som var oberoende av varandra fanns det ofta något slags Älvsbyhus. Utifrån detta drar vi slutsatsen att Kirunabor överlag har positiv inställning och gott tycke angående Älvsbyhus. Därför kommer vi till vårt bostadskvarter anlita företaget Älvsbyhus som grund för uppbyggnaden för husen på vårt kvarter. Älvsbyhus är ett företag som säljer färdiga hus som bara är att sätta ihop på plats. Detta kommer inte ge oss så stor påverkan på husens utseenden. En annan aspekt som för oss var viktigt till vårt bostadskvarter var att vi ville ha variation på kvarteret men samtidigt ett sammanhängande drag som visade att det hörde ihop. För att få det sammanhängande valde vi Älvsbyhus och för att få variation kommer vi att ha olika färger, former och storlekar på husen. Som tidigare nämnt kommer vi inte ha någon märkvärdig makt över husens utformning. Det som vi istället kommer att kunna bestämma över är själva kvarterets uppbyggnad, så som husens placering, avstånden mellan husen, parkeringsytor, grönområden, miljöaspekter osv.


Varför vi har valt att anlita just Älvsbyhus beror på en del faktorer. För det första så har Älvsbyhus lutande tak istället för platta tak, någonting som är otroligt viktigt i vårt klimat då vintrarna består av mycket snö. För det andra har Älvsbyhus sitt huvudkontor och produktion (som även finns i tre andra städer i både Sverige och Finland) i Älvsbyn, vilket är nära Kiruna. Ur miljö- och ekonomiskt perspektiv är detta gynnsamt. För det tredje har företaget både enfamiljshus och flerfamiljshus, någonting som vi tyckte var väldigt positivt för att få variation. För det fjärde och sista är husen gjorda av trä, någonting som har två fördelar: utseende- och miljömässigt. Vi tycker att trä ser mer levande och tilltalande än sten/betong/tegel och likanande, som ofta kan se tråkiga och stela ut. Miljömässigt så binder trä koldioxid och därför kan en ökad användning av träprodukter i stället för andra material bidra till att minska koldioxidutsläppen.

Historiskt sett har mycket missnöje funnits. Saker och ting som vi kan dra lärdomar av, saker vi inte bör upprepa. Exempel på detta är miljonprogrammet. Under 1965-1975 arbetade man för att motverka den bostadsbrist som då fanns i form av att bygga mycket och simpla bostäder. För att göra detta så effektivt och snabbt som möjligt så mejade man till och med ner terräng och växtlighet, vilket ledde till att dessa områden blev kala och tråkiga. När vi bygger upp vårt bostadskvarter kommer effektivitet inte vara högsta prioritet, de viktigaste för oss kommer vara att människor vill flytta till vårt kvarter och dessutom trivs där. Vi kommer därför att arbeta utifrån något som motsäger miljonprogrammet helt. Ett annat missnöje som visat sig genom tiden är att människor inte har uppskattar de rutnätsutformade städerna. De var helt enkelt för enformiga och tråkiga. Därför kommer vi att ta små inslag av Per Olof Hallmans idé. För att det inte ska bli samma problem som uppstod med Hallmans ritningar (snöröjning och avloppsledningar) kommer vi att ha ett “runt” kvarter som vi tror kommer att göra stor skillnad.

Efter år 1930 började bilismen att slå igenom, detta ledde till att människor blev i behov av parkeringsplatser vid sina bostäder. Eftersom detta snart är 100 år sen är det självklart att behovet av parkeringsplatser har ökat med bilismens fortsatta utveckling. I vårt kvarter tycker vi därför att det är viktigt att ha gott och parkeringsplatser, då många familjer har mer än en bil. Något annat positivt som vi kan dra lärdom från historien är husbyggandet efter 1985 då man började ta hänsyn till bevarandet av terräng och växtlighet.  

På bilden nedan kan man se utformningen på vårt kvarter. I mitten har vi valt att placera en park för de boende där man kan göra allt från att leka till att ha picknick, något som ger liv i kvarteret. Samtidigt är detta en bra miljöaspekt då vi bevarar ett grönområde i kvarteret. Vi kommer dock inte bara bevara växtlighet i just parken, utan även på så många platser som möjligt. Husen kommer vi placera så att alla hus får en egen gård samt parkeringsmöjligheter. Under vintrarna kommer vi att använda en del av parken till förvaring av undanröjd snö, vilket ofta är ett stort problem i vår snörika stad.


Idag är miljön ett stort problem. Därför vill vi ägna en extra tanke till miljön och göra så mycket som möjligt för att vi ska bevara vår unika miljö. Vid infarten till vårt kvarter kommer vi att ha en mindre sopsorteringsstation för att underlätta för de boende och undvika “slarv”. Allas brevlådor kommer vi att placera vid infarten till kvarteret så att brevbäraren slipper åka runt allting varje gång och därmed minskat koldioxidutsläpp. Till alla hus kommer vi installera motorvärmare. Detta kommer att vara motorvärmare som själv ställer in hur länge de ska blåsa efter temperatur. Detta har visat sig spara väldigt mycket energi.

Vår idé om ett bostadskvarter som vi här har tagit fram har vi valt att kalla för MÄNGD, någonting som symboliserar två saker. Till att börja med så är varje bokstav i ordet en förkortning av följande: Miljö, Älvsbyhus, Natur, Grönområde och Design, något som vårt kvarter representerar.  För det andra så står även begreppet MÄNGD för precis det som ordet mängd betyder, detta kvarter innehåller många delar av det bästa från bostadsbyggandets historia. Därför kommer vi att marknadsföra vårt kvarter med vårt framtagna begrepp “MÄNGD - Miljö, Älvsbyhus, Natur, Grönområde, Design”, vilket är precis vad vårt kvarter kommer att stå för.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar