Kirunas unika struktur

Av Hanna Björnström och Oscar Lejerbäck Wolf


Hjalmar Lundbohm heter mannen som anses som Kirunas grundare, han var en man med högt intresse för kultur och geologi, han ville, med Malmberget som blivit till en kåkstad i åtanke, bygga en mönsterstad och bestämde sig för att ta hjälp av en expert inom stadsplanering för att bygga och ta fram en klimatanpassad stadsplan.
År 1900 fick stadsarkitekten Per Olof Hallman uppgiften att rita Kiruna stad, den färdiga produkten ser vi ännu idag. Det finns inga speciella saker som man ser överallt, gatorna ändras i bredd, olika antal vägar i korsningarna och raka gator möter de jugendinspirerade sådana med böljande linjer. Något som vi själva ser passar in fint i Kiruna med tanke på den hämtade inspirationen från naturens organiska mjukhet. Stora valv och friare former kring fönster och dörrar syns ofta.
Staden är inte byggd utifrån ett klassiskt rutnät utan gatorna bryts av och är anpassade och utformade efter den omgivande terrängen. Vyer utöver det vackra landskapet vår stad står mitt i formar Kiruna.
Staden byggdes mellan Luossavaara- och Kirunavaaragruvan praktiskt nog pågrund utav frånvaron av transportmedel.
En vanlig myt är att Kirunas slingrande gator är byggda för att bryta av vindens kraftiga framfart, dock är det endast en av Hallmans designer och inslag av jugendstilen.
Under den här tiden skedde stora urbaniseringar runt om i Sverige, vilket betyder att ett stort antal människor flyttade in till städerna vilket ledde till stora bostadsbrister. Lösningar på detta var att bygga många bostäder, fort. Samtidigt ökade boende- och livsstandarden och det ledde till att att alla de här massa lägenheterna blev mestadels tomma. I Kiruna ser vi inte så mycket av millionprogrammen förutom på mindre ställen så som bolagsområdet. Där är lägenhetshusen byggda på ett likadant sätt med en innergård och lägenheterna byggda runt omkring. Något som kan spåras bakåt i arkitekturhistorien när man byggde innergårdar för att ha utedass och förråd på så man kunde dölja det och så det skulle se fint ut från utsidan.
Under 1970-talet rivs stora delar av staden eftersom att de flesta byggnader håller en låg standard och pågrund av stadsrättigheterna som standen fick under 1948, så vill man mer och mer efterlikna en riktigt stad. Offentliga byggnader som skolor, sjukhus, brandstationer och kyrkor byggs.
Med tiden har Hallmans gatusystem förändrats, det är inte längre exakt så som han ville ha det. Detta på grund av bilismens tillväxt, gatorna har blivit aningen flackare på vissa ställen. Hallmans struktur är dock kvar i stort, det som gjorts är att vissa vägar har satts igen eller så har dragningen blivit rakare.
Vi tycker att de nya planerarna av Kiruna bör tänka på att försöka behålla Kirunas nuvarande struktur så det inte känns som att man bygger en helt ny stad, de bör därför ha i åtanke att detta är en stadsflytt och inte ett nybygge. Det vi menar är att planerarna bör basera planeringen på Hallmans struktur eftersom att det är det som gör Kiruna unikt. De bör också flytta de byggmader som kännetecknar Kiruna så gott det går, t.ex. Stadshuset och kyrkan.

Vi tycker också de bör tänka på att i första hand försöka bearbeta bostadsbristen med hjälp av snabb byggnation av lägenheter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar