Ett nytt museum

Av Moa Landström och Frida Mettävainio

Som avslutande arbete i Staden och Framtiden har vi bestämt oss för att göra en byggnad som ska ha betydelse för Kiruna och dess historia.
Vi hade velat bygga ett museum som där man kan lära sig mer om Kirunas historia, såsom den samiska kulturen och om nybyggarna.
Denna byggnad ska vara modern samtidigt som den ska ha inslag av de gamla byggteknikerna, t.ex. det gyllene snittet. Vi vill även ha denna byggnad i trä, då Kirunas äldre och vackra byggnader byggdes i detta material.
Platsen för denna byggnad ska vara centralt i nya Kiruna, samtidigt som det ska vara en plats där man kan känna av och uppleva Kirunas natur. Det här ska vara en byggnad som är lätt att upptäcka och som ska ge turister en nyfikenhet att besöka museet.
Det ska vara en relativt stor byggnad, som även ska innehålla mer än ett våningsplan.



Bakgrund


Arkitektur
Med arkitektur menas allt mänskligt byggande och formande av vår fysiska miljö, men allra främst talar man om läran i hur man formgiver främst byggnader. Om man läser de allra tidigaste texterna om arkitektur, av Vitruvius, säger han att arkitekturen hos en byggnad ska skapa ett harmoniskt treklang. Detta treklang ska bestå av: Skönhet, Styrka och Användbarhet. Skönheten hos byggnaden ska visa vad för slags karaktär byggnaden har. Är den vacker, mäktig eller kanske till och med skräckinjagande? Styrkan hos en byggnad ska göra att konstruktionen och de material man använder ska få byggnaden att vara solid och inte rasa samman. Till sist ska byggnaden vara Användbar. Insidan ska vara lika tilltalande som utsidan. Det handlar om att ha rätt utrymmen, perfekt ljussättning och att det inre klimatet ska harmonisera med det yttre. Med andra ord ska det finnas en bra balans mellan byggnadens funktion och form.


För att en byggnad ska vara igenkännande för oss måste den oftast ha ett inslag av något som vi känner igen eller ha sett förut. Ett typiskt exempel på detta är vår egna kyrka. Med sitt sluttande tak runt hela byggnaden påminner den oss snabbt om en lappkåta. Kyrkan är vacker att titta på med sina utsmyckningar, och även den har en trekantig fasad med utsmyckningar på ovanför sin ingång. Så även fast kyrkan är inspirerad av en lappkåta, innehåller även den drag från den klassiska arkitekturen. Man ser även stora likheter mellan Kiruna kyrka och den norska medeltida kyrkan som visas på bilderna nedan.
Några andra byggnader vi har i Kiruna som påminner om den klassiska arkitekturen är de gamla husen längs Föreningsgatan i Kiruna centrum. Här ser vi tydliga drag från den klassiska arkitekturen med dess sluttande tak, och även här den trekantiga fasaden på toppen av byggnaderna.


Klassisk arkitektur
Klassisk arkitektur är den typ av arkitektur som uppkom i de antika grekland och romarriket.  
Om man granskar gamla byggnader, som t.ex. Colosseum, ser man att mycket av de funktionella inslagen (pelare mm.) än idag ger ett vackert intryck. Att man för över 1000 år sedan lade vikt vid att få byggnader att vara både vackra och funktionella visar hur mycket dåtidens arkitektur har präglat vår tids byggande.


Det är det grekiska templet Parthenon som har banat väg för den klassiska arkitekturen, och dess form är även den mest berömda och kopierade. Studerar man kongressbyggnaden Capitoleum i Washington ser man genast där tydliga likheter med Parthenon. Kongressbyggnaden har precis som templet till att börja med stora pelare vid ingången, som ger ett mäktigt intryck. Ovanför pelarna vilar en fasad från det annars platta taket, som har en trekantig form med utsmyckningar. Denna form på taket är precis densamma som även Parthenon hade. Så även här ser man tydligt hur den klassiska arkitekturen än idag präglar vårt sätt att bygga mäktiga byggnader.


Det som var viktigt när det handlade om att skapa byggnader enligt den klassiska arkitekturen, var att allt skulle se symmetriskt ut – även fast det inte var det. Det handlade om att lura ögat och få allt på byggnaden att smälta ihop i harmoni. Det handlade om att ha symmetri, balans, rätt proportioner och ha en stark igenkänning som tidigare nämnt. Templet Parthenon är ett bra exempel där man har lurat det mänskliga ögat. På långt håll ser det ut som att alla pelare är lika stora. Detta stämmer dock ej. Man har gjort hörnpelarna tjockare än de inre pelarna. Detta är smart inte bara för att det då ser ut som att alla pelare har samma storlek, utan även för att de yttre pelarna i samma veva blir starkare. För att få golvet inne i Parhenon att se helt slätt ut har man gjort en utåtbuktning på golvet i mitten av byggnaden. Hade golvet gjorts helt slätt hade man fått intrycket att det istället buktar inåt när man står utanför och tittar in. Hur pass praktiskt detta var kanske man inte ska diskutera, men det såg i varje fall felfritt ut. Kolonnerna på templet lutar även inåt så man får intrycket att de står i en 90 graders vinkel.


Man hade även tre olika huvudtyper på sina kolonner för att lätt kunna bestämma vad för slags byggnad det hamnade om. De tre olika typerna har använts sen antiken och kallas: Doriska, Joniska och Korintiska kolonner. Hade man en prestigefylld och viktig byggnad skulle man använda sig av de enkla doriska kolonnerna. De korintiska kolonnerna är smala med utsmyckning högst upp och ska markera glädje. Ett exempel på byggnader med sådana kolonner är konserthuset i Stockholm. De joniska kolonnerna är spiralformade på toppen.
Att ge byggnadens mittpunkt ett markerat mittparti, t.ex. I form av ett valv, gav din byggnad ett cetrum.



Modernismen


Efter det första världskriget skulle den nya världen byggas upp. En ny rörelse uppkommer under 1920-talet. Då ansåg man det viktigt att denna hade en ny stilriktning. Det handlar om arkitektur och i det här fallet modernismen. Denna rörelse har kommit att spela den största rollen gällande arkitekturen under 1900-talet.


Man skulle kunna beskriva modernismen som en blandning av ett flertal olika stilar, så som funktionalism, brutalism och high tech-arkitektur. Rörelsen var också en produkt av ett ökande industriellt byggande. Man sökte inspiration från maskiner, tåg och bilar. Men det dröjde, och först efter andra världskriget fick den nya arkitekturen spridas till resten av världen.


De karaktäristiska dragen för den här stilen är bland annat att byggnaderna är avskalade och geometriskt enkla arkitekturen. Inga utsmyckningar på fasaderna, istället är det är det själva formen och konstruktionen som står för det konstnärliga värdet. Modernismen står för ekonomiska framsteg och demokratisering. Nya material som betong stål och glas kom att utnyttjas till max.





Dörren placeras på detta sätt för att överensstämma med det Gyllene snittet.




Något som kommer från den klassiska arkitekturen och fortfarande används idag är det så kallade Gyllene snittet. Det Gyllene snittet är något som konstnärer har använt sig av ända sedan antiken när det handlar om byggnader. Det innebär att man delar in byggnaden i olika sträckor och proportioner, t.ex. dörren, så att det ska se harmoniskt ut.


Vision


Vår vision var att bygga ett museum som skulle ha influenser från byggnader som vi anser viktiga i Kiruna. Färgen och taket på museet har vi fått inspiration från kyrkan till. Till trappan och själva formen på museet har vi blivit inspirerade av stadshuset. De pelare som vi placerat ut vid ingången är så kallade korintiska pelare, som är smala med utsmyckning på toppen. Dessa pelare ska utstråla glädje, vilket vi tror är något som kan locka folk till vårt museum. Vi har även valt att lägga in en ute-terass på andra våningen där man kan ha utställningar och kafé då vädret tillåter. Taket på museet har vi som tidigare nämnt inspirerats av kyrkan till, och lutning har vi framställt så att eventuellt snö och regn inte ska hamna på vår ute-terass.






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar