En lugn och harmonisk miljö

Av Marion Andersson och Nathalie Fredriksson Lindmark

Inledning

Under historiens gång har stadsbebyggelsen/planeringen förändrats efter den tidens förutsättningar och trender. Gamla inslag är vanligt förekommande i vår tids nya normer. Till exempel kan man hitta saker från forntiden och antikens stadsplanering som man ännu idag tillämpar. Ett exempel på det är strävadet efter att vilja ha raka linjer och regelbundna former, vilket är populärt även idag. Med detta arbete kommer vi presentera det ultimata bostadskvarteret som vi har tagit fram genom att inspireras av stadsbebyggelse och bostadskvarter från historians gång. Vi har valt att fördjupa oss i 1800-talet samt 1900-talets verk eftersom vi anser att det är de mest relevanta för vårt kvarters utformning. Då det var i slutet av 1800-talet som den stora urbaniseringen tog fart. I och med urbaniseringen blev efterfrågan på bostäder kring städerna allt större och nya krav ställdes på stadsplanerarna. Under 1800 och 1900-talet har man lyckats skapa mer eller mindre lyckade bostadskvarter samt stadsplaneringar. I vårt kvarter har vi valt ut det bästa från alla tider för att skapa ett sådant trivsamt, men samtidigt praktiskt kvarter som möjligt.


Bakgrund

1800-talet

Vid slutet av 1800-talet skulle stadsbebyggelsen ordnas upp i rutnätsformade kvarter med raka gator. Fyrkantiga former var lika med prydligt ansåg man, vilket också var något man hade tillämpat under antiken. I till exempel det antika Egypten var man i behov av bostäder kring Nilen eftersom många arbetare sökte sig dit. Då efterfrågan på bostäder var stor resulterade det i raka “korridorer”, det fanns inga öppna ytor utan skulle endast vara praktiskt. 1800-talets byggnadsstadga krävde däremot att några av stadens kvarter avsättas för parker. Syftet var att skapa en trevligare och friskare miljö i städerna.

De tidigare snirkliga och oregelbundna gatorna som varit vanliga under medeltiden var totalt ute och en omstrukturering av städerna gjordes efter 1800- talets nya  normer som var motsatsen till de medeltida och mer lik Antikens. En medeltida stad kännetecknas framför allt av det oregelbundna och ofta snirkliga gatunät som uppkommit i och med att städerna inte planerades i förväg utan växte fram gradvis. Människorna byggde ofta sina hus bredvid stigar eller på det mest praktiska sättet.

1800-talets urbanisering banade vägen för en genomgripande och rutnätsformad utbyggnad i de svenska städerna, västra Europa och USA. Denna typ av stadsplanering blev kritiserad som tråkig och enformig. Världens mest konsekventa rutnätsplan ritades upp över Manhattan i New York under denna era. Den första rutnätsstaden någonsin, vars man strikt tillämpade symmetriskt rutnätsmönster byggdes upp  i nuvarnade Turkiet på 400 -talet f.v.t.

Per Olof Hallman

Per Olof Hallman var en framgångsrik stadsplanerare under den här tiden och hade en del nytänkande idéer. På bilden ser man Örnsköldsvik stadskärna som är en typisk svensk 1800-talsstad. Högst upp i bilden kan man dock se prov av  Per Olof Hallmans stadsplanering. Han var väldigt kritisk mot de fyrkantiga stadsplaneringarna och förespråkade de medeltida stadsidealen som är beskrivna ovan. Kvarteren och gatorna skulle vara slingrande, spännande att vandra i och ha sin egen prägel. Det var även Hallman som fick i uppdrag av LKAB att rita Kiruna. Hallman fick fria händer i en del av Kiruna, Bolagsområdet, och behövde inte följa de typiska dragen från slutet av 1800-talets stadsplanering. Resultatet blev slingrande gator med fristående flerfamiljshus och plötsligt uppdykande små torg. Resten av de idéer han hade för Kiruna blev aldrig verklighet, eftersom hans stadsplanering med små gator inte gick att kombinera med snöröjningen. Han fick lov att även bygga dagens centrala Kiruna, men skulle hädanefter följa efter 1800-talets ideal med raka gator, men han kringgick detta problem genom att göra vinklade gatuhörn. Detta gav en illusion av slingrade gator, fastän de löpte spikrakt mellan varje korsning.


1900-talet

Omkring 1930-talet ändrades det svenska stadsbyggandet igen. Den gamla typiska stadsbyggandet ersattes med stora “centrum” och bilismen tog även fart och satte sin prägel på städerna. Efter att den omfattande cityomvandlingen hade ägt rum mellan åren 1955 och 1975 som inte alltid ansågs som lyckad försökte man efter detta akta sig från detta när man byggde nya hus efteråt. Cityomvandlingen hade inneburit att gamla trä och stenhus som varit vackert utsmyckande revs ner för att ge plats åt nya stora betongkomplex eller liknande. Nu blev istället ambitionen igen att återknyta till den gamla bebyggelsen, och klassiska inslag började åter synas på husen trots de nya byggnadsmaterialen.  

Den tidigare inspirationen under 1800-talet som varit hämtad från antiken försvann och ersattes istället av funktionalismen. De tidigare fasadutsmyckningarna började försvinna och fasaderna blev alltmer stilrena, det skulle synas att de var byggda med de nya moderna materialen betong, tegel, stål och glas.

Bostadskvarterens historia

I och med att urbaniseringen började ta fart på riktigt i början av 1900-talet, växte också behovet fram av renodlade bostadskvarter. De tidigare kvarteren som byggts gick inte längre att förlita sig på då de inte längre fungerande rent praktiskt. På 1950-talet, slog bilismen igenom och man var tvungen att anpassa kvarterena så bilarna både kunde ta sig fram och parkera. På 1800-talet hade idealet varit att ha slutna kvarter med innergårdar och små portar för att ta sig in och ut. Öppna fasader hade setts som halvfärdigt. Men med bilismens framväxt var man tvungen att tänka om och ordna plats för parkering och kunna köra in och ut i kvarteren, därför började lamellhus att byggas.

Under 1955 till 1965 varade den så kallade experimentperioden. Eftersom befolkningen ökat så explosivt började man massproducera lägenheter. I snitt byggdes 50 000 lägenheter varje år i Sverige. Man var tvungen att börja bygga utanför städerna och då kunde man bryta de gamla idealen och bygga nytänkande och varje område fick en egen prägel. Dessa områden blev även mer bilanpassade.

1965 till 1975 introducerades miljonprogrammet. Experimentperioden räckte inte för att täcka den ökande folkmängden utan man var tvungen att ta strängare åtgärder. Nu var visionen att 100 000 nya lägenheter skulle byggas i Sverige och målet uppnåddes i princip. Ledorden man följde var mycket och billigt, och det resulterade i höga och sammanhängande lägenhetshus. Den tidigare traditionella stadsplaneringen tog inte hänsyn till trafik så denna era kom med nya och smarta lösningar för bilismen. Man valde att separera biltrafiken från gångtrafiken så mycket som möjligt. Miljön tog man ingen hänsyn till alls, delvis därför kunde man hålla kostnaderna nere så pass mycket. Miljonprogrammet har inte efteråt fått något gott ryktet om sig och senare har man undvikit detta koncept.

1975 till 1985 gick man över till miljonprogrammet för småhus. Man ersatte lägenheterna och byggandet av villor och småhus tog fart. Man började massproducera delar till hus och vid utkanten av varje svensk stad kan man hitta just dessa villaområden. Dessa områden skulle dock komma och kritiseras för att vara tråkiga och enformiga.

Efter 1985 fortsatte man främst med husbyggandet, men inte i närheten av den tidigare hastigheten. Man byggde vars det behövdes hus alternativt repade upp gamla, men det förekom sällan stora projekt som innan. Man började värdesatta variation högt och ville vara unik samtidigt som man ville bevara naturen i kvarteren i form av träd, stenblock etc.   


Vårt kvarter


Visionen med vårt kvarter är att skapa en lugn och harmonisk miljö för människor att trivas i. Tanken med vårt kvarter är framförallt att få in en blandad kategori med människor, att skapa en plats vars alla kan trivas tillsammans. Därför har vi valt att blanda olika hus i kvarteret för att få in dem som vill bo i lägenhet, mindre hus som radhus men även fristående villor. Här nedan kommer vi presentera hur vårt kvarter ska se ut, visionen är att det ska byggas minst fyra likadana kvarter bredvid varandra.

Vi vill att vårt kvarter ska placeras i nya Kiruna och vi har därför sett till att det ska vara ett modernt, miljövänligt kvarter som också är anpassat till Kirunas kyliga och snöiga klimat. Kvarteret ska placeras i närhet till Kirunas nya stadskärna.

Utformning

Kvarteret vill vi utforma kvadratiskt, men valt att snedda av hörnen för att skapa en mjukare känsla liksom Hallman gjorde. Gatorna ska inte vara för smala utan man ska kunna snöröja dem utan problem, sophämtning ska fungera och annan bilism. Hallman valde att göra gatorna små och slingrande, för att skapa en trevlig känsla, men detta visade sig inte fungera praktiskt med snöröjningen och darför ha vi valt att tänka extra mycket på gatornas bredd. För att göra kvarteret mer trafiksäkert och framförallt barnvänligt har vi valt att göra kvarteret enkelriktat med farthinder vid in och utfart. Syftet är  att minska genomgående trafik och farthinder för att man skall tänka på att hålla nere hastigheterna. Vi har på denna punkt valt att inspireras av miljonprogrammet som har många smarta trafiklösningar, främst att separera gående från bilismen genom att ha upphöjda trottoarer brevid bilvägarna.     

I mitten av bostadskvarteret har vi valt att placera ett större grönområde som ska fungera som kvarterets “centrum”. Grönområdet ska vara en plats vars kvarterets bosatta skall kunna träffas och barnen ska kunna leka. I parken ska en lekpark för barnen finnas och en uteplats/grillplats finnas för föräldrar och övriga invånare att njuta av. I Kiruna tycker vi många gånger att det inte känns trevligt om somrarna då det är brist på växtlighet. I parken kommer det därför att planteras fleråriga och tåliga växter som är lätta att hålla efter men ändå skapar en trevligare livsmiljö. Genom alla tider har natur och grönområden visats vara uppskattade. Slutet av 1800-talets byggnadsstadga krävde dessutom att några av stadens kvarter avsattes för parker. Syftet var att ska en trevligare och friskare miljö i städerna, och det är precis det vi vill uppnå med vår mindre park i kvarteret.

Husen och arkitektur

Tanken är att bygga hus i olika storlekar och modeller. På de båda kortsidorna av kvarteret skall det finnas en större villa med tillhörande garage. På en av de två långsidorna skall det byggas upp två stycken flerfamiljshus med plats för fyra lägenheter i respektive. Samtliga lägenheter skall ha egna ingångar från utsidan och de övre lägenheterna skall ha relativt stora balkonger och de undre får en egen liten gård. Till flerfamiljshusen skall tillhörande carportar byggas. På den andra långsidan ska fyra stycken radhus med tillhörande garage finnas. Samtliga villor och parhus har en egen gård. I nedanstående bild kan ni se en översikt av det som ovan är beskriven.

Alla de olika modellerna  av hus skall gå i samma stil men inte se exakt likadana ut för att kvarteret skall få lite mer själ. Som vi tidigare skrivit gick miljonprogramet över till småhus, istället för byggandet av lägenheter. Då började man massproducera delar till hus vilket resulterade i hus som såg identiska ut. Dessa områden kritiserades för att vara tråkiga och enformiga och det hoppas vi på att undvika i och med detta.

Vi vill blanda funktionalismen tillsammans med det traditionella för att kunna skapa moderna hus med inslag av gammeldags detaljer. Vi kommer ta efter funktionalismens raka linjer men variera det med t.ex. runda fönster. Fönstrena kommer vi placera efter det konservativa Gyllene Snittet eftersom det upplevs trevligt för ögat. Vi kommer välja bort betongen och ha typisk svensk träpanel målat i rött, eftersom detta fortfarande är mycket uppskattat, då drömmen om en liten röd sommarstuga fortfarande lever kvar i det svenska folkhemmet. Ett måste för hus i Kiruna är snedtak så snö och regn lätt kan falla ner från taket och inte orsaka vattenskador. I nedanstående bilder kan ni se prov på den stil vi vill att husen skall gå i.



Miljön

För att få ett trivsamt och fungerande kvarter gäller det att skapa en ren miljö och hållbar miljö. Därför har vi valt att sikta in oss på att bygga modernt och miljöanpassat.

För att hålla kvarteret rent och snyggt har vi valt att placera en mindre återvinningsstation i ett av hörnen, för att folk skall orka återvinna sina sopor då det finns lättillgängligt. Utanför respektive bostad placeras även en soptunna för brännbart. Genom historien har vi kunnat se att människor aldrig har trivts i smutsiga miljöer.

Husen har vi valt att värma upp med hjälp av bergvärme eftersom det är det mest miljöanpassade uppvärmningsalternativet i Kiruna. De mindre husen som skall finnas har vi valt att sätta som radhus då det är bättre ur uppvärmningssynpunkt. Det gör också att de par, kanske nyblivna familjer eller äldre som väljer att bosätta sig här får mindre bostadskostnader.

Livsmiljön

Att trivas är målet med vårt kvarter. När det kommer till att trivas är det en rad saker som spelar in och det vi i huvudsak har haft i åtanke när vi planerat det här kvarteret är miljön och omgivningen. I kvarteret har vi velat återskapa en viss familjär känsla vars man känner sina grannar, men vi har även värdesatt privatlivet, så man inte ser rakt in till sina grannar men alla har insikt till det gemensamma grönområdet i mitten. Kanske flyttar ett äldre par in i en av lägenheterna och uppskattar att få höra barnskratt och se när barnen leker i parken från sitt köksfönster.

Vi har valt att dra lärdomar från de misslyckade miljonprogrammet när det kommer till vårt kvarters livsmiljö. Kvarteret ska inte bara ha sin egna personliga prägel, utan vi vill också att naturen ska ta så lite skada som möjligt. Vi kan inte längre bara tänka mycket och billigt, utan om vi vill ha en trevlig miljö i framiden måste man bygga och planera så miljövänligt som möjligt och inte upprepa miljonprogrammets misstag. I och med variationen på de olika husen kommer vi inte ha samma stela, gråa och enformiga känsla som just miljonprogrammet för både lägenheter och småhus kritiserades att ha.

Enskilt tycker vi inte att någon av de olika kvarteren eller bostadsområden man byggde under 1900-talet var fulländade. Därför har vi valt att välja de bästa/undvika det värsta som tidigare eror och olika typiska stilar har stått för. På detta sätt tycker vi att vi har lyckats att skapa ett attraktivt kvarter.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar